Handbok i hundspråk
"Din intensiva blick väcker mig.
Du står där, en meter från sängen och betraktar mig med ögon som blänker i det svaga nattljuset.
Jag vill inte vakna ännu och sluter mina ögon för att låtsas att jag sover. Du säger ingenting, står bara där, stilla, orörlig. Du har en alldeles tydlig önskan, du vill att jag skall släppa ut dig i natten. Jag vet inte varför, men ditt budskap går ändå fram. Genom mina slutna ögonlock, över artgränser och språkliga begränsningar går det kristallklara budskapet. Det som inga forskare ännu kunnat förklara. Kommunikationen från en varelses innersta djup till en annan. Dina ögon talar till mig. "Vakna! Jag behöver din hjälp nu."
Det är vad du säger, där du står i natten och betraktar mig. Med din bestämda blick lyckas du väcka mig, endast genom att se på mig. Och utan att tveka går jag upp och släpper ut dig i natten. För det är vad kommunikation är, ett budskap från en till någon annan.
Då du kommer in är du lättad och glad.
Vi kryper ner igen, jag i sängen och du under som du brukar. Ögonblicket av kommunikation är borta men känslan finns kvar. Känslan av samspråk, av samhörighet. Och tacksamhet. Tacksamhet för att en varelse som du försöker bli förstådd av en som jag.
Och att du lyckas."
Jag tyckte om hur det var skrivet. Det visar verkligen på det underbara bandet mellan hund och människa.
ojsan
Jag sitter och läser en massa om hundspråk och kommunikation med hundar. Just nu är det 'Handbok i hundspråk' av Ingrid Tapper som ligger framför mig. Jag skriver upp allt som känns viktigt och delar med mig av det här. Jag skriver även ner en massa som jag ska ha med i min studie av Rick.
Jag har ett helt block att fylla när det gäller honom =) Vad jag än gör ska ett öga och ett öra riktas mot Rick för att studera honom. Alltid, hela tiden.
Allt bra jag upptäcker som jag kanske inte tänkt på tidigare dokumenteras (tillsammans med allt annat) för att sen klickas in.
design!!
kommer snart
Mer kommer snart!
Jag sitter och skriver ihop och planerar en massa för mig, lillen och klickern!
wohoo!
Jag är så glad när det gäller Rick och andra hundar. Jag skulle träna bort hans rädsla för främmande hundar med hjälp av klicker, men det verkar som om han har gjort det helt på egen hand/tass.
Igår lekte han med hela sju främmande hundar! Både tikar och hanar, okastrerade som kastrerade! Idag lekte han med ännu en främmande hund! Han leker med allt och alla just nu och tycker det är underbart roligt!
Igår när vi först var i rastgården där dom lekte var det väldiga morrande mellan honom och en annan hane, men efter att ha sagt till dom båda en gång så var det över. Senare stod dom och nosade på en kissefläck tillsammans.
Idag skällde han och en Parson Russell hane på varandra både när vi möttes när vi gick, sen på vars en sida om stängslet i hundrastgården sen inne i rastgården. Dom slängde sig mot varandra och väsnades. Jag röt till och visade dom att dom skulle låta bli med sånt. Dom stod stilla ett tag precis som om dom inte visste vad dom skulle göra sen sprang dom iväg i full fart och busade med varandra!
Jag är överlycklig, han är inte rädd för främmande hundar längre, han skäller fortfarande, men det är inte längre rädsla i rösten!! Skällandet är mycket lättare för mig att jobba med än rädsla. Åh vad jag är glad att han inte är rädd!!
Jaja, vi ska fortfarande träna, man ska inte sluta bara för att allt är bra för tillfället. Jag vill ju att han fortsätter så här, att han inte faller tillbaka och blir rädd igen menar jag.
Inlägget har inte nåt med klicker att göra jag vet, men det är underbara nyheter och det ska man ta vara på ju =)
Ricks klickerblogg
Nu ska jag skriva klart planeringen för all hans träning, sen ska jag lägga upp mer här.
